”FAST GUD KLARAR SIG NOG!”

Idag marscherade vi för Jesus i Awing. Jag hade blivit inbjuden att delta, så jag stannade kvar en extra dag efter ”workshopen” med det härliga språkteamet. En mil måste det ha blivit, som vi vandrade innan vi slutligen hamnade på fotbollsplanen i byns centrum. Och minst hundra personer var vi nog. Två kyrkor arrangerade det hela –”The Baptists” och ”Full Gospel Mission”. En och annan katolik och presbyterian var också med. Nästa år hoppas man på att alla kyrkor är med! Då kan det bli riktigt stort!

"Exakt klockan nio” skulle vi mötas – dvs. 10:00-10:30. Så där på ett ungefär. Afrikansk tid, som de säger här. Alla vet: Det är ingen idé att komma för tidigt – för då har inte de andra kommit! Så vid ”triple junction” sammanstrålade successivt en massa glada människor i gula eller vita t-shirts. Texten ”AWING FÖR JESUS” både på magen och på ryggen. Mängder av textade plakat på inköpta pappskivor från fjolårsalmanackor. ”Varför skriver ni inte texterna på Awing i stället för Engelska?”. ”Det är inte så många än som kan läsa på Awing. De som överhuvud taget läser kan lite engelska”. ”Javisst, ja. Så är det.” Språkprojektet i Awing har inte hållit på så länge….

”Tror du Jesus behöver den här marknadsföringen?”, frågade jag min frukostkamrat på värdshuset? Han funderade några ögonblick. ”Det är nog bra att de kristna visar att de tar på allvar vad de tror på”, sa han. ”Fast Gud själv klarar sig nog utan den här marschen egentligen!” sa jag. ”Det är människorna i Awing, som behöver få veta att Han inbjudit dem att ha kontakt med honom! Det är för det man ska marschera i dag.”

Gud klarar sig alltid. Inte vi. Därför vill han ta våra händer. Barnslig tro? Visst. När blev det fel att vara barnslig?