Konsekvenserna av en liten episod - vem kan ana dom?
Jag önskar jag kunde ta till mig lärdomen från livsfilosofin i händelsen med kvinnan och hinken, som jag berättade om för ett bra tag sedan. Vi trodde den var passé. Borta. Slut. Glömd.
Men inte. Häromdagen fick den liv igen!
Men först. Det här är det som hände och som jag skrev om:
På vägen till språklektionen i Bafumen stöter Lena ihop med en kvinna på vägen.(Inte hon på bilden). Hon bär en rejäl dunk på huvudet och en hink i handen. På väg till marknaden av allt att döma. Här är nog läge att erbjuda sig hjälpa till, tänker Lena.
”Jag kan hjälpa dig bära!” säger hon glatt.
Kvinnan blir glad och tar tacksamt emot hjälpen.
De vandrar fram på grusvägen. Det är ju en bra bit till marknaden.
”Vad är det i hinken?” Lena börjar bli nyfiken.
”I hinken? Det är öl!”
”Jaha. Det är öl jag bär...” tänker nykteristen Lena. Hon vet hur mycket folk dricker på marknadsdagarna! Speciellt männen. Pengar som skulle komma väl till pass för andra familjebehov…
Nåja, det är inte mycket att göra. Här gäller det att knoga på. Kvinnan måste ju ändå få ihop pengar till barnens skolgång och mycket mer!
Strax innan de kommer fram till byn, händer det! Handtaget på hinken brister! Ölet rinner ut på marken, kjolen och skorna! Retligt.
”Jag är ledsen! Jag kan betala ölet!”
”Nej! Nej! Det gör inget.” Säger kvinnan som ju dock har mer öl på huvudet.
…….
På kvällen går Lena och Kristina och hälsar på kvinnan för att höra om hon verkligen inte vill ha betalt. Hon vidhåller att det inte behövs. Hon har nämligen i färskt minne en händelse som tilldragit sig i grannskapet:
”En liten pojke hade tagit en borste från en granne och gått ner till vattnet och lekt med den. Så hade strömmen tagit borsten så den försvann. Den bestulna frun blev så arg och krävde att pojkens mamma skulle betala 500 francs (7 kr)! Strax därpå råkade hennes egen son kasta en sten på en tupp. Stenen träffade i ögat på toppen, som avled! Mamman tvingades betala 3500 franc (49 kr) till tuppägaren!”
Kvinnan med ölet ville sannerligen inte hamna i samma situation!
”Dessutom har det hänt mig också att hinkens handtag gått av!”
Går inte tankarna lite till Matt 18:21-35 ? I alla fall lite grann.
Ja, så var det jag berättade. Det slutade med att Lena ändå ville kompensera kvinnan på något sätt. Skulle det bli med pengar - eller vad? Det blev en tvål! En enda tvål. En lokaltillverkat kub som man använder här i landet till att tvätta kläder med.
"Hoppas" tänkte Lena "att det duger!"
Häromdagen träffade någon kvinnan.
"Tänk vad bra att jag inte fick pengar! De skulle ju ha tagit slut redan. Nu har jag ju en tvål och med den kan jag tvätta en massa kläder!"
Att tolka allt till det bästa. Att göra det bästa av situationen. Att inte gräma sig över att det inte blev som man tänkt.
Tänk om man alltid kunde lära sig det!
Hur skulle det påverka livet...
