Igår var vi hos polisen på förhör. Som åhörare. Det var en förundersökning som pågick mot en rad mammor som misstänks ha skickat iväg sina barn som arbetskraft hos någon annan. Trafficking kallas det enligt lagen. En kvinna satt i häkte anklagad för att ha fraktat åtta barn till platser där de fått arbeta orimligt lång tid utan betalning. På farmen med att hacka. Genom att bära vatten. Kanske från 5-6 på morgonen till sena eftermiddagen.
Barn och kvinnor har inte alltid lätt. Manssamhälle. Kanske inte bara här?
Det finns organisationer, NGOs, som arbetar just med att främja de mänskliga rättigheterna. Imponerande att se hur de arbetar! Unga, engagerade, välutbildade människor som engagerar sig för mänskliga rättigheter av olika slag. Varför följs inte lagen? Varför känner inte människorna till vilka rättigheter de har?
På hemvägen från polisen hamnade vi bakom en gul taxi. Alla taxibilar är gula här. Alla, nästan, har en devis skriven baktill: ”Are you God?”. ”Be ye holy, my boy”. ”Inshalla”(Om Gud vill). ”People must talk”. “But why?”
Den här eftermiddagen hamnade vi efter en som basunerade ut : ”Man to lead. Woman to follow”. Samhället i ett nötskal. Kanske inte bara här?
