"Lena, varför har du inte sagt till att du skulle komma med gäster?" Kungen låter nästan lite upprörd. Fast jo, det var en person fått i uppdrag att meddela vår ankomst! Men han hade väl glömt... Sånt händer.
På det stora hela finns det stor anledning att vara tacksam för den positiva och förväntansfulla attityden hos människorna i Bafumen inför utsikten att mmen språket snart ska ha ett eget skriftspråk! Böcker ska kunna skrivas. Läsklasser startas. Och för många är utsikten att Gud en dag ska kunna tala till dem på deras eget språk, en stor sporre.
Ja, han är lite besviken, kungen (fonen). "Om jag hade vetat att ni skulle komma hade jag kunnat be palatsets kvinnor att göra mat som jag kunnat bjuda er på!"
Egentligen kallas han "fon of fons", Kungars kung. För han lär vara lite över de andra.
Men visst finns det väl en annan också som bär det namnet? "Kungars Kung och Herrarnas herre!" Det låter bekant på något sätt. Jag tror att det kommer att stå om honom i någon av böckerna som en dag ska finnas på språket Mmen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar