VÄGVISARE

Tänk vad skönt med en vägvisare! Äntligen! Nu löser det sig! Plötsligt stå det en skylt där vid en liten korsning mitt ute i tomma intet någonstans mellan Kimbi och Misaje i den Kemerunska ödemarken… Låt se nu….? Vart går vägarna? Ska vi ta av åt höger eller vänster….eller är det rakt fram vi ska åka? Fyra par ögon stirrar. Fyra hjärnor tänker febril. Sedan återstår bara att chansa. Vi tar den väg som ser bäst ut.

Visst är det väl viktigt med vägvisare? Eller hur? I livet menar jag. Men vilket kaos de kan ställa till om den som gör skylten inte själv vet vägen… Vad snett det kan gå. ”Om en blind leder en blind…”
En karta där en region ser ut som en by. En skylt utan relation till den omgivande terrängen. Så vilseledande.

Jag minns en som fått instruktionen inför en militär orientering:” Om kartan och verkligheten inte stämmer överens – då är det verkligheten ni ska följa!”

Kan det vara så även i livet att det finns kartor som visar fel? Och vägvisare som bara ökar förvirringen?

”Som himlaljus i världen..” (Fil 2:15) Så var det mening vi skulle vara. Himlaljus. Stjärnor på natthimlen. Det är de som leder flyttfåglarna tillbaka hem.