Vi är hemma i Sverige efter att bott i Kamerun i ett par år. Kamerun är ett land där förfäderna spelar en helt avgörande roll i de flesta männiksornas liv. Det gäller att hålla sig väl med dem. Det tar sig många uttryck.Vid en begravningen måste s.k. "Jujus" alltid närvara och dansa extatiskt i sina masker. Den som inte vet kan kanske inbilla sig att det handlar om en kulturell tradition bara. Men ceremonin har en oerhörd religiös innebörd. Om inte Jujus tillåts uppträda - vid exv. kristna begvravningar - så är grannar och släktingar övertygade om att olycka kommer att drabba familjen. Så man offrar till de avlidna. Och man fruktar dem. "Witchcraft" (häxeri) är en påtaglig realitet. Demoner och gudomligheter talas det mycket om.
Men nu har vi kommit till Sverige och lämnat det där bakom oss! Lena slår sig till ro på bussen från Arlanda till Linköping och börjar prata med den unga tjejen på sätet bredvid. 25 år gammal eller däromkring var hon väl. Tjejen börjar berätta. Hon har invigt sitt liv åt gudinninnorna, säger hon. På vintern offrar hon skinka till dem. På sommaren offrar hon fläder. Det är en gammal religion som funnits bland kvinnor i Västra Götaland i generationer. Så säger hon. På bussen från Arlanda. I Sverige.
De sista månaderna har jag ägnat åt att författa texter om mänskliga rättigheter. Bl.a. har jag skrivit berättelser om hur man röstar. Om att inte låta sig utsättas för påtryckningar eller låta sin röst köpas varken med pengar eller hot.
Men nu är vi i Sverige och jag läser i Dagen (3/6) om en vetenskaplig undersökning som kom till följande resultat: "21% AV DE UNGA KAN TÄNKA SIG BYTA PARTI FÖR EN MINDRE SUMMA PENGAR!"
Jag kommer från ett land där ledaren suttit i nära tre decennier och där han vill hålla sig fast i ytterligare en mandatperiod. Allt går genom lagändringar. Många anser nu att det är dags för en fördjupad demokrati. I skuggan av resningarna i Medelhavsområdet hör man folk uttrycka en längtan efter något nytt.
Men nu är vi tillbaka i Sverige. Så jag läser i Dagen om ovannämnda undersökning: "26% av dagens 18-29 åringar tycker inte att demokratin är viktig. De tycker snarare att det vore bra med en stark ledare som inte behöver bry sig om riksdag och regering!"
Jag behöver några dagar för att smälta detta. Resan från platsen där vi bodde i Afrika till Linköping tog ca 3 dagar och en natt. Och ändå. Hur långt är egentligen avståndet?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar