Några månader har nu gått av vår vistelse i Kamerun. En hel del har hänt och vi har mycket att vara tacksamma för. Vi lär känna så många nya människor och har nyligen flyttat in i ett hus där vi får bo året ut. Det känns skönt efter att så länge bott i olika gästhus. Vi är friska och vid gott mod. Vår familj befinner sig nu i tre olika världsdelar: Vi här i Kamerun, Ellen i Bangladesh och Linus i Stockholm. Vi vet att många ber för oss! Tack för att ni vill fortsätta göra det!
Lena har på allvar kommit igång med språkarbetet i ”sin” by, Bafumen. Från Bamenda tar det ca 3,5 timmar att ta sig de 6 milen dit. Först krävs en lång taxiresa och sedan fortsättning med motorcykeltaxi ca en halvtimme. En ”taxi” tar betydligt fler passagerare än i Sverige. Då vi härom veckan åkte till byn Pinyin var det förutom de obligatoriska 8 passagerarna och bagaget även 6 grisar i bagageutrymmet! Två personer på förarsätet är inget ovanligt. Lena har idag – på Linus inrådan – köpt en bra motorcykelhjälm för sina resor till Bafumen där hon räknar med att vara tre dagar i veckan.
Det är verkligen rörande att se den entusiasm som byborna visar inför detta språkprojekt. Första besöket i Bafumen gjorde vi tillsammans med ett team från CABTAL (Cameroonian Association for Bible Translation and Literacy). Då blev vi introducerade för kungen, ”fonen”, och en öppningsceremoni ägde rum i hans palats med tal av viktiga personer som på olika sätt stöder arbetet. Det var ett överväldigande mottagande.
Det är fascinerande att se hur de olika kyrkosamfunden i området samarbetar i projektet. Mest entusiastisk är den katolska prästen i byn, som med hela sin auktoritet stöder arbetet och har mobiliserat minst 20 personer att vara språkinformanter för Lena. Man har skaffat ett jättebra övernattningsrum som man möblerat. Hon får äta hos olika familjer i byn och får många tillfällen att vara med i det sociala livet och lära känna kulturen.
”Vad heter det här ordet på mmen?” frågar Lena sina informanter där de sitter på sina pallar i en ring.
Deltagarna diskuterar vilket ord som passar bäst. En av dem får uttala ordet medan Lena studerar talarens mun, lyssnar och skriver ned ordet fonetiskt samt anger tonhöjden i stavelserna. Samtidigt spelas orden in på en liten ”voice recorder”.
Orden väljs ur en lista på 1700 ord som en dag ska bli den första sammanställda ordlistan på mmen. Den kommer senare att behöva utökas till en mer omfattande ordbok. Sedan ska språket analyseras ljudmässigt och grammatiskt samt få ett alfabet. Fortast möjligt kommer sedan läsmaterial för alfabetiseringskurser att produceras samtidigt med att Bibelöversättning dras igång. Så det är ett arbete som kommer att ta tid och som kommer att involvera många olika människor med specialkunskaper.
Tillbaka I Bamenda, där det finns elektricitet, återstår det ännu svårare jobbet att föra in alla olika ljud i speciella dataprogram. Då gäller det att lyssna igen och igen på varje ord.
”När ert språk kommer i skrift kommer Jesus att kunna tala till er på ert eget språk!”, sa en CABTAL- koordinator till en skolklass häromdagen. Man såg på skolungdomarna hur fascinerade de var över den framtidsutsikten. När man ser med vilken förväntan människorna i Bafumen ser fram mot att deras eget språk nu ska kunna läsas i böcker, så vore det fantastiskt om vi fick vara med och se den dagen!
Roland arbetar med de tre teamen i språken Oku, Awing och Metta, vilket innebär en hel del resande. Han försöker träna teamen att planera arbetet, genomföra det man bestämt, samt redovisa resultatet i olika former. Speciellt koncentrerar han sig på alfabetiseringsteamen. Utan ett effektivt alfabetiseringsprogram blir ju all Bibelöversättning meningslös. Det som ligger närmast är 3-dagars- kurser med teamen. Sista dagen kommer att ägnas åt ”God’s salvation plan for the world”. Där är Guds Ord till alla folk på deras eget språk en viktig del!
Vi är så tacksamma att vi får vara med om detta spännande arbete!
Herrens välsignelse över er alla!
Hälsningar
Roland och Lena
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar