Busstationen i Douala tidigt i tisdags morgon. "Den där bussen går till Bamenda!" sa man och pekade på ett fordon som uppenbarligen sett sina bästa dagar. Ingen idé att kolla däckkvalité och annat av säkerhetsintresse. Det fanns ändå inget alternativ! Bara en eller två fanns redan i bussen. Skulle alltså dröja innan bussen blev full. I Kamerun går inte bussarna efter klockan, utan efter "fullhet". Ganska fiffigt och miljösmart.
Satte mig på min plats och läste medan timmarna gick. Intressant bok, faktiskt: "Människa och mer" av Bengt Holmberg som varit teologiprofessor i Lund. En bok om Jesus. Där på busstationen en tidig morgon i Douala. Det står många religiösa sentenser på fordon och byggnader runt om i Kamerun. Den här boken går lite djupare. I forskningen om Jesus och hans samtid och tolkningen av hans anspråk. Om den stora frågan om vem han var! Är.
Bussen fylls. Chauffören klättrar in. Startar åbäket. Nu ska vi åka. Då böjer han huvudet ner och vilar det på sina händer på ratten! En lång stund. En stilla bön. Till Jesus anar jag. Den chauffören såg inte ut att ha studerat teologi någon längre tid. Men Jesus kände han.
Vi anlände till Bamenda sent. Dags att lasta av taklasten där min väska låg. Men först - huvudet mot ratten. En lång stund. Tänk, det har jag aldrig sett förut...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar